Timing används ofta som skäl att vänta med beslut i organisationer. Den här artikeln beskriver varför det sällan handlar om rätt läge, utan om konsekvenser, och hur det påverkar beslut och förändring över tid.
När timing blir ett argument
Det är lätt att hänvisa till timing.
Att det inte ligger rätt just nu.
Att andra frågor behöver lösas först.
Det är ett av de mest accepterade sätten
att skjuta ett beslut framåt.
Det är därför många upplever att beslut dröjer i organisationer
trots att behovet är tydligt.
När det inte handlar om rätt läge
Timing låter rationellt.
Det signalerar eftertanke.
Att rätt sak ska göras vid rätt tillfälle.
Men i många fall handlar det inte om timing.
Det handlar om något annat.
När konsekvenserna är det verkliga hindret
Att fatta beslut innebär att något förändras.
Relationer påverkas.
Prioriteringar skiftar.
Det som varit otydligt blir tydligt.
Det är sällan bekvämt.
Därför blir timing ett sätt att vänta.
När väntan inte leder någonstans
Det man väntar på
är sällan ett bättre läge.
Det är ett läge
där konsekvenserna känns mindre.
Men i frågor som spelar roll
uppstår det läget sällan.
När mönster sätter sig
Under tiden händer något annat.
Det som kunde ha förändrats
börjar sätta sig.
Strukturer förstärks.
Sätt att arbeta blir norm.
Det som var öppet
blir svårare att påverka.
När det inte längre handlar om timing
Till slut handlar det inte om rätt läge.
Det handlar om att något har hunnit få fäste.
Det är därför många beslut upplevs som svårare över tid
trots att de egentligen inte blivit mer komplexa.
Vad timing ofta döljer
Frågan är inte om tidpunkten är rätt.
Frågan är vad det är i beslutet
som gör att timing känns som ett rimligt argument.
Niclas Bjälkenborn
Mod att våga – ledarskap på riktigt
Mod att våga 