Att vara i rörelse – Dag 2 Knowly week. Idag inspirerade Paulin Agerbjörk, 3 SVerige, oss med deras resa från att ha varit en intern lärakademi till att bli en lärande partner. Stort tack! Sen Michel Wester efter nio där diskussionen fortsatte.
Lärande handlar för mig om transformering. Till sin natur är lärande utveckling. Att inte se lärandet som något som är i rörelse utan som något statiskt tror jag är igår. Idag och imorgon måste vi alla lära oss i vardagen. Det kräver självledarskap – där du prioriterar, driver frågan om ditt eget lärande. Och i det lärandet innebär det att du delar med dig och genom att dela lär du dig mer, fördjupar och befäster din egen kunskap.
Det reser frågan – hur vi ser på förändring? Är förändring något som sker genom en bang – en stor förskjutning till något nytt? Eller handlar det om att steg för steg förflyttas? Det är utan tvivel så att det i vissa fall krävs en bang. Omvärlden förändras och vårt tidigare sätt fungerade inte så vi var tvungna och förändra oss. Men om vi skapat oss en kultur av lärande är vi i rörelse. En kultur av lärande är i ständig dialog med omvärlden, den tittar, den utforskar vad det är som händer hos kunderna, hos konkurrenterna? Genom att våga vara i rörelse så blir behovet av stora förändringar mindre. Det är som en flod i rörelse som slingrar sig fram, rundar stenar, forsar iväg, blockeras svämmar över men rör sig framåt.
Människan har ett fantastiskt verktyg i hjärnan. Där ligger strävan att utvecklas men om utveckling innebär risk att få obehag. Då väljer vi det säkra och fortsätter som vi gjort. Att välja bort obehag är lika hårt programmerat hos oss som att utvecklas. Som chefer, ledare och medarbetare måste vi vara modiga och skapa en kultur där är fel, misstag ses som lärande. Förändringen startar alltså med oss själva!
Denna sista insikt leder oss till min sista reflektion – lärande måste leda till handlingar, att prata förändring, prata lärande räcker inte vi måste när vi planerar tänka vad vill vi se för nya handlingar, var är det för nya beteenden som vi önskar.
Paulin hade ett fantastiskt uttryck ”eat your own dog food” – spot on, om vi som pratar om lärande, inte själva omfamnar lärande så kommer inte organisationen heller att göra det. Hur många av oss som jobbar mot företag säljer inte just kurser? Ska vi inte sälja möjlighet till lärande?
Vad gör du idag för att dela med dig av ditt lärande?
Mod att våga 